Det är titeln på mina nya bok som fick följa med mig hem idag. Det är en tjej som fick en livskris när hon var 27 år som skrivit den och jag fastnade för den direkt. Det här kan vara nått för mig. Jag har liksom ingen aning om vart jag befinner mig i livet, jag sitter här, jag står här, jag befinner mig här just nu... Men vad händer? Vad gör jag? Vart är jag på väg? Vem är jag?
Jag vet att jag är utbildad förskollärare som är väldigt bra på mitt jobb, jag kan ta de pedagogiska frågorna med storm och ge mig in i heta diskussioner och vad barns rättigheter och inverkan handlar om. Jag kan säga vad jag tycker och tänker till mina kollegor och min chef, oavsett något är bra eller mindre bra. Jag är en jävla bra jobbperson, jag funkar där, rutiner och goa ungar som ger en så mycket kärlek att man nästan börjar gråta ibland.
Men, hemma då? Min hemmaperson, vem är hon egentligen? Har hamnat i en smärre identitetskris och vet inte riktigt vem jag är utan en viss person. Men det är något som jag försöker klura ut, det kanske inte går så bra alla gånger men jag hoppas ju att jag kommer hitta mig själv nån gång inom en snar framtid.
Vad har jag för förväntningar på det här livet? Detta korta men ändå så många dagars liv, 26 år har jag snart funnits på den här planeten och jag hoppas ju på att jag kommer finnas här många år till, men vad ska jag göra med dem? Vad ska jag göra med mig själv? Jag hoppas att denna bok kan hjälpa mig en bit på vägen, kanske ge mig en spark i baken och bara vara, eller ta tag i saker? Vem vet vilka svar jag kan finna i denna bok.
Detta år ska bli mitt år, jag har en dröm som jag vill uppfylla... Kanske nästa sommar om detta år går som jag vill. Detta år ska bli mitt år, det kommer handla om utmaningar och jag har redan utmanat mig själv några gånger under denna första månad på året 2012, och mer kommer det bli under året. Detta ska bli mitt år, jag ska bli min detta år, jag vill känna min själ, min puls, mitt liv!
"Jag älskar dig Veronica, du är en fin fröken" - flicka 5 år som kröp upp i knät på mig imorse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar